28.2.13

Böneinspiration

Idag har jag haft böneinspiration. Det är ganska roligt att jag kan ha det.

Jag har lite tvingat fram böneinspirationen men den kom nog ganska lätt. Jag ska nämligen få bli fadder ännu en gång. Och det är jag så jätteglad o stolt för. Jag har dessutom fått vara med och tipsa om en jättetrevlig präst också för dopet. Jag har förmånen att på jobbet lära känna några primaexemplar. Och jag är ju rätt kräsen. Ändå har jag hittat några vinnare.

Jag har alltså pratat med dopprästen och hon hade ett litet önskemål. Att kanske någon av faddrarna eller de övriga gästerna kunde läsa något ur bibeln, skriva en dikt eller skriva en bön och själv läsa upp den. För att få lite variation i förrättningen, liksom. Och ja, jag brukar ofta anta såna här utmaningar. Har stått på ett antal bröllop och varit någon form av toast mistress, hållit tal för nära kära vänner som gift sig. Har läst bibelord på bröllop och dop.

Aldrig förr har jag fått formulera en egen bön. Nu får jag göra det. Idag fick jag inspiration och jag ser fram emot att fila lite till på den och sedan läsa upp den för en liten och hennes föräldrar som jag tycker väldigt mycket om.


28. Upside down

Så låg jag med huvudet neråt på soffan. Det blir sista bilden för februari fotokampanjen. Tack för i år!




- Posted using BlogPress from my iPhone

27.2.13

27. Playing

Han spelar. Det gör han ofta. För det är det roligaste.



En komplimang

I morse fick jag en komplimang som säkert betyder att den här dagen inte kan bli som igår. Eller jag fick i alla fall en god start på dagen. Väckte en liten som låg o tältade under sitt täcke med ficklampa o favoritmjukis.
Kramade om honom o han sade: Du doftar godast i hela världen mamma!

Det känns bra. För i min näsa doftar han bland det godaste. Som hans bror.


- Posted using BlogPress from my iPhone

26.2.13

26. Quiet

Av alla husets nassar är den här den tystaste!


- Posted using BlogPress from my iPhone

24.2.13

24. Cloud

Hela vintern har det varit moln på himlen, men just idag då det stod cloud på agendan var himlen blå och molnfri. Jag tackar!





23.2.13

23. A word

Det är ett fint ord!




Stockholm i mitt hjärta

Har gjort små anteckningar i mitt huvud, eller snarare i mitt hjärta varför jag väljer Stockholm. Varför jag blir på bättre humör en vanlig vardag i Stockholm än en vanlig vardag i Helsingfors.

Och ja, jag är inte naiv, förstår att det kanske alltid inte känns såhär för jag var ju bara en liten turist i Stockholm och sökte mig till turist- och barnställen. Men i alla fall. De här grejerna skulle aldrig ske i Helsingfors, om jag var en turist här. ALDRIG!

I spårvagnen:
Vi träffade en konduktör när vi steg på vid Skansen. Vi frågade honom om han säljer biljetter. Ja det gör han men de är jättedyra. O då sa vi ok, vi behöver ju biljetter. Nej, ni kan hoppa av också om ni hellre vill gå när det är så dyrt. Nej vi åker nog. Ok. Så tittar han på barnen o jag säger att de är 7 och 4. Nej de ska absolut inte betala. Hejsan killar. Har ni haft det kul idag?
Jag blir såååå glad. Att man bara säger nå trevligt åt barnen, småpratar en stund. Jag förstår att det knappast betyder något mer, lite Amerika över det hela. Men det gör mig glad i alla fall.

Vid tunnelbanan en kväll:
Jag lade fram vår biljett åt damen som stämplade av vår biljettremsa. Jag sa att vi är tre stycken. Hon lyfte blicken o frågade hur gammal han är (pekade på Noa). Jag sa att han är 7. Då tittade hon på biljetten o sade leende. Idag är han 6. Stämplar för två resor. Skulle ALDRIG ske i Finland. Det lovar jag.

Och på alla andra ställen, vid biljettkassor och butiker. Leende glada människor som vänligt möter oss. Inget speciellt, men vänligt och någon liten rolighet åt oss vuxna eller barnen.

Jag förstår att de svenska schlagerlåtarna går mer i dur och våra lätt i moll. Sådär oftast.



Tummen upp för Stockholm!

I en vanlig finländsk familj. Njaa...?

Precis hemkomna från Stockholm, precis har vi packat upp alla våra grejer. Sorterat, nytt och gammalt. Rent och smutsigt. In i olika skåp och rum.

Så kommer jag in i köket. Där står Janne och säger vid kallskåpet:
- Jag vet vad vi är värda! Jag vet vad du är värd!
- Öööh? säger jag.

O då drar han upp en flaska.
O man kunde ju tro det är en flaska vin eller öl, eller till o med champagne. Men nej, nåt ännu bättre!



Hépar! Mitt favoritvatten, importerat från Frankrike. Hurra!

Men tänker man så i en vanlig finländsk familj en fredagkväll? Vi ska festa loss med en flaska magnesiumvatten? Hmmm...

Skål! i vilket fall som helst!

18.2.13

Packarglädje blir tvättångest

När man packar mitt i kvällen blir det så annorlunda när det hörs skrammel från ett sovrum bakom köket. Och när man går o tittar hittar men en säng nedspydd. Pojken, lakanen, täcket, dynan...ja, allt som finns i sängen. MEN älsklingskaninen Helge är till all lycka ren och fin.

Packarglädjen försvinner så fort. Det här mönstret hade jag kunnat leva utan just idag. Det är tredje kvällen i rad då det här händer. Visst kan man vara stolt över rutinen man återfunnit då det här med spyor har härjat hos oss sen julen känns det. Tredje omgången liksom. Det är rutin på fixandet. Du tar det här, jag fixar det här. Händer tvättas, handdukar byts, lakan och nya täcken tas fram hur fort som helst.

Packarglädjen försvann liksom. Det blev tvättångest i stället.
Men jag lever fortfarande i en värld som tillåter resor och tillåter lite sportlovsfiilis.

Så är det. Och jag hoppas det är över nu. För också jag behöver någon gång lite ledigt. Bara lite.

18. Something I don't like




Såhär vill jag inte att det ska vara!

17.2.13

17. In my hand





Före kl. 8 en söndagsmorgon

Att vara vaken före klockan 8 en söndag är mot alla spelets regler. Tycker jag. Jag blir så trött om jag inte får sova på veckoslutet. O bortskämd är jag också, för i normala fall är det ingen som väcker mig.

I morse vaknade jag i alla fall, efter en dålig natt på en hård provisorisk madrass före kl. 8. På golvet i den ena pojkens rum. Vi blev belönade med en härlig lördag då alla var friska. Den njöt jag av till fullo. Men en frisk natt blev vi berövade.

Dessa eländiga spyor. Vårt hem är på något vis specialmärkt. Här ska folk kräkas mest hela tiden.

Jag lever ändå på hoppet. Kanske vi har hunnit vara sjuka färdigt tills sportlovet börjar. O det är imorgon det!

16.2.13

Från kaos till ordning

Idag är det fenomenalt.
Jag har sovit gott, jag har ätit frukost tillsammans med hela familjen och jag har dammsugit.

Mitt hem har varit ett grymt kaos. Jag kan inte beskriva det. Ingen har orkat göra något. Ingen har städat. Ingen har lagt in kärlen i diskmaskinen. Ingen har diskat. Ingen har flyttat in tvätten i skåpen. Leksakerna har legat på golvet, dynor bredvid som ett tecken på att någon sjukling legat bredvid. Smulor på golvet.

Idag är det städat. Smulorna i dammsugaren. Strax ut o känna efter hur det känns att andas frisk luft. En helt ny upplevelse faktiskt.

16. Perfect

Många saker i livet känns perfekta. Idag ser den här perfekt ut i mina ögon:





14.2.13

En hispig & orolig mammas bekännelse

Att sköta om sjuklingar är inte min starka sida. Har kanske nämnt det förr. Jag är helt klart dålig på det. Sådär i allmänhet. Jag blir trött och orkeslös och önskar endast mirakel. Jag är inte särskilt stolt över mig själv.

När mina barn är sjuka blir jag orolig till tusen. Då klarar jag av att sköta situationen. Men jag blir så orolig. Ofta i de långsamma nattimmarnas mörker tänker jag på föräldrar till riktigt sjuka barn. Sådana som möjligen inte klarar sig med livet i behåll. Hur gör de? Hur överlever de?jag klarar knappt en magsjuk patient eller en influensapatient.

I natt har jag suttit vaken från 3 till 7. Har suttit bredvid mitt barn som haft feberfrossa, 40 graders feber, och dessutom inte fått i sig febernedsättande medel för han har till råga på allt kastat upp. De 4 morgonnattatimmarna var enormt långa. En vaken nattimme tror jag motsvarar 2,5 timmar på dagen.

Funderade även på varför timmarna på vardagsnätter annars, när man sover gott, är så korta. Men när man vakar är de enormt långa. En timme i t.ex. migrän på natten måtte vara evighetslång.

Nattliga tankar, oro och hispighet. Övergår på dagen till mera hispighet och trötthet. Varför ska små oskyldiga söta människor drabbas av eländes baciller?

Varför är jag inte bättre på att orka och klara av?

14. Love is...

Dagens bild är inte tagen idag. Men den får ändå vara dagens bild.



13.2.13

13. Walking




En man promenerade framför mig.

Krafter, behöver krafter

Mitt mantra för tillfället är:

Ge mig krafter! Låt mig få vara frisk! Knäck ingen mer i min familj! Du, monster till bacillusk, du passar inte in i mitt välplanerade liv!

12.2.13

12. Where I ate lunch

Mycket tragiskt att äta lunch vid arbetsbordet.




- Posted using BlogPress from my iPhone

11.2.13

11. Entrence

Denna lilla port leder till jobbet.




Som att bli överkörd av en traktor

Det här med att någon är sjuk i familjen är så tröttsamt, tycker jag. Det må vara vem som helst som är sjuk. Jag tycker vi varit sjuka nästan jämt. Hela tiden är det någon.

Magsjuka, flunsa, feber, koppor av olika slag, influensa, magsjuka, hosta, snuva, ingen röst, huvudvärk, huvudvärk, huvudvärk...

Undrar om det är meningen att vara såhär? Det är helt ofattbart hur många sjuklingsdagar det är på ett år i en liten familj.

Jag är tyvärr en dålig sjuksköterska. När någon drabbas kastar jag över mig någon form av "du måste överleva klädnad" och försvinner in i ett underligt tillstånd. Är inte empatisk. Är inte snäll och gullig. Jag bara presterar och hoppas det ska räcka som bevis på min kärlek och oro.

Tänker ofta hur liten och ynklig jag själv blir när den andra vuxna i huset är sjuk. Märker hur dåligt den lilla människan klarar sig ensam med alla bestyren. Tack och lov finns ett nätverk av nära och kära som ställer upp.

Idag, måndagmorgon, känns som jag blivit överkörd av en traktor. O det är knappast nära heller lika tungt som för den som ligger hemma utan röst och andas tungt.

10.2.13

Fettisdag

Fastlagsbullar eller Runebergstårtor? Något år sammanföll de två dagarna o det var ett himla sjå att orka äta både ock. Idag e det tack o lov bara fastlagssöndag o då får man fettisdagsbulle (hahhaa älskar ordet fettisdagsbulle som jag som liten lärde mig genom att läsa Pelle Svanslös kokbok).

Det var seriös bakfest. Ska det vara sylt eller mandelmassa? För mig har det alltid varit helt klart. Mandelmassa, sylt är ett senare påhitt för att kräsna barn ska tycka om ;). O för all del, mandelallergiker. O ja, har några gånger i brist på mandelmassa ätit med sylt. Erkänner: gott, men annorlunda.

Hos oss vinner ändå syltbullarna överlägset, endast jag avnjuter dem med mandelmassa. Grannarna fick också bullar idag, de föredrog också sylt.

Såhär såg bulleriet ut hos oss.




De här åkte ner till favoritgrannen.


Noas bravur: vetelängd.


Muuums men urk...är rätt mätt nu.

10. 3 o'clock

Klockan 15 idag var vi ute. Råkade av en slump titta på klockan o knäppte en bild.



Snögubbsstackarn rasade ihop bara några minuter senare. Vi hade byggt den alltför snett.

9. Guilty pleasures




Blev bjuden på dessa till UMK. Kan rekommendera: chokorussin & dajmpripplor. Muuums. O sällskapet var av bästa slag.

8.2.13

8. Something orange

Hittade inte bara en orange grej. Det blev 3.



- Posted using BlogPress from my iPhone

7.2.13

7. My name

O så var det mitt namn som stod i ordningen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

5.2.13

5. Something I smelled

Det har doftat gott idag. Det här har det doftat.
Chokladkaka och färskt bröd.




- Posted using BlogPress from my iPad

4.2.13

Gör det bästa av situationen

När en liten är lite varm, hes och krasslig och en mamma blir kommenderad att stanna hemma, då ska man göra det bästa av allt. Min egen hals känns sträv och röd. Dessa kanske botar oss?

Before:



After:




4. Hope

Idag blir det en bild som inger hopp.




Mello

Så är det igen kalas i mitt liv. Kalas för att Melodifestivalen startade på lördag. Och det betyder garanterad underhållning i några veckor framöver.

Jag kan inte låta bli att vara lite avundsjuk på de där svenskarna. För nog är de så jätte duktiga på underhållning. De är flera tiotals år före oss här i Finland. Så är det bara.

Och programvärdarna. Det är liksom inte bara att ställa sig framför en jättepublik och prata ledigt och kanske dra en vits. Näe, det gäller att sjunga, dansa, va rolig och hålla koll på allt.

Den här var ju för rolig! Njut av Gina och Danny!

3.2.13

Fredrik, min vän Fredrik!

Alltså jag är ju så förtjust i den där Fredrik. Jag har sagt det förr och nu säger jag det igen. Fredrik Skavlan har intressanta gäster och jag blir varje gång överraskad av något.

För en vecka sedan var det Lena Endre som jag kom speciellt ihåg från Öhmans varuhus. Hon var underbar. Och så Jörn Donner som jag blev så uppiggad av. Han var så sig själv igen. På något vis är han en fascinerande människa. När han talade om sina fina ovänner...då blev jag så otroligt glad. För jag bara förstod honom.

Nu i lördags var det då Alexander Stubb som var lite rolig. Men betydligt större intryck på mig gjorde Anna Wahlgren. Jag tyckte nästan lite synd om alla i studion. Fredrik hade det inte helt bekvämt där. Och inte de övriga gästerna heller. O Anna, visst undrade jag varför hon ville delta o medverka? Men alltså, på allvar, hur gick det till att folk började tro på hennes uppfostringsråd? Måhända att hon har 9 barn och därmed kan ha någon form av erfarenhet. Men det där övriga kaoset omkring, inga egna goda föräldrarelationer, 7 äktenskap, förhållanden med i alla fall några alkoholister...

Jag vet ju att det där med barnuppfostran kan skita sig för vem som helst. Det kan gå snett o galet trots de bästa utgångspunkterna. Men nåja, jag skulle nog fundera i alla fall innan jag lyssnade till den kvinnans råd. Men det verkar ju kanske inte som om hennes bok om barnavård är helt aktuell just nu...

Det var bara det jag ville säga :).

Pojkar i team-skjorta

Idag när jag sprungit min härliga runda längs stranden mot Lövö och Granö möttes jag av en glad trio i team-skjorta! De måste plåtas, de var så fina tyckte jag. Och nu delar jag dem med också er :).




Det var så mycket liv och rörelse att på varje bild blev någon suddig!

3. Something beginning with E




God klassiker! Mums!

1.2.13

1. Fork

Tänk om jag varit på Forks konsert och lyckats plåta dem. Tyvärr. Det blev en gaffel.





Februari: Ett foto om dagen

Förra året missade jag februari och ett foto om dagen. Tog igen mig i mars, men mars är ju betydligt tyngre, då finns det fler dagar. Nåja, i år tänker jag inte missa februari. Minns att det var flera som deltog förra året och jag gillade verkligen att se de olika bilderna.
Kanske det är någon annan som också antar utmaningen?